Hem
(Här är ett utkast, kan ändras utifrån vad ni andra vill hitta på)
Slutet av anarkrevolten och en vidare milstolpe i undersökningen av Janus öde förde Georgios och färdkamraterna till Silchester i England. Det var inte en jämbördig fredsförhandling som pågick där, men Vykos och de andra bestarnas härjningar efteråt tog priset. Georgios hade tidigare uppfattat Vykos som en intellektuell, men genom agerandet här som agerade detta anhang nyttiga idioter för Camarillans sak. Georgios och de andra varnade Hardestadt för vad Vykos planerade. Minst ett hundratal människor fick dock betala priset för att ingen tycks ha agerat mot Vykos och hans anhang då chansen fanns under dagen. Georgios misstänker att Hardestadt och de andra kallt tänker använda sig av denna händelse för att få ”krigets förlorare” att framstå i så dålig dager som möjligt. Igen förklaring gavs till Georgios och de andra och filosofen betvivlar att någon större mängd Humanitas finns kvar hos de så kallade grundarna.
Georgios har förhoppningar om att det, trots det som hände, finns hopp i Camarilla-experimentet. Han ser det fortfarande som nödvändigt att kainiter håller sig dolda för människosläktet och Camarillan verkar vara den enda institution där starkt samarbete för att förverkliga den tycks finnas. Georgios börjar fundera på sätt att sprida idén om upprätthållande av Humanitas bättre inom Camarilla. Georgios finner en ny strategi.
Georgios ber Luc att introducera honom närmare för konstnärskretsarna inom hans klan i Frankrike. Under åren börjar Georgios att skådespela i och skriva pjäser av stark relevans för besläktade, influerat av renässansen, reformationen och upplysningstidens idéer, allt efter de framträder. Ett samlande tema är det kainitiska tillståndet och balansgången mellan drifterna och moralen. Georgios finner en väl respekterad plats i dessa kretsar och är mestadels aktiv i Frankrike, men också delvis i Toreador-högfästet i Edinburgh. I samband med framträdandena samtalar han också gärna med publiken om deras tankar och idéer och etablerar säkerligen kontakter med fler besläktade än han gjorde tidigare under sina förehavanden. Under denna tid försöker Georgios också komma i kontakt med de neonater som omfamnades strax innan Georgios, Luc, Henry och Fernao vaknade upp ur dvalan. De berättar att de har känt sig tvungna att strida mot klan Giovanni, vilket andra inte gör och flera av dem anser att det som skedde var Cappadocius plan hela tiden. Georgios uppfattar det som att dessa individer ingår i en större plan och har fortsatta viktiga roller att spela i Kappadocianernas arv. Georgios upptäcker att en av dem är en överlevande Kappadocian omfamnad av Augustus Giovannis barn men att denna kvinna, Marianna, är svår att få kontakt med, hon tycks föredra att agera ensam. Georgios etablerar en särskilt god kontakt med setiten Valerio, en godhjärtad individ med intresse för det ockulta och sång (Valerio deltar ibland i Georgios pjäser). Georgios och Valerio är båda mycket språkbegåvade och de börjar lära sig språk tillsammans. Valerio och hans kumpaner försöker före Giovanni-klanen finna en ockult ritual (det s.k. Sargon-fragmentet) och för att komma åt dess hemligheter är kunskaper i språket kaldeiska nödvändigt. Valerio och Georgios studerar tillsammans detta uråldriga språk för att se om de kan få nytta av det i framtiden. Över åren håller Valerio och Georgios varandra uppdaterade om många ting och Georgios ber honom bland annat om hjälp att försöka lokalisera sin försvunna skapare.
Det når Georgios öron att man funnit en snabbare sjöreseväg till det fjärran österlandet (Indien och Cathay). Allt efter att baser etableras av portugiser och spanjorer börjar Georgios att tala med Fernao om att resa den vägen framöver, för att på plats försöka lösa problemet med förbannelsen de båda drabbats av. När de väl reser dit upptäcker de att detta område inte liknar de som tidigare besökts och språken människor låter inte heller bekant. Georgios ser en hel del som han uppfattar som förtryck av lokalbefolkningen från spanjorernas och portugisernas sidor och detta vill Georgios inte ha en del utav. Under de långa resorna under perioden ligger Georgios då och då i dvala.
Fernao och Georgios bestämmer sig för att resa till Indien och försöka lära sig så mycket de kan om missdådaren som lade förbannelsen på de båda och spåra ned denne. De lyckas finna en svag punkt hos honom och nedgör honom och äntligen släpper förbannelsen. Georgios lär sig två av de stora språken som talas i Cathay.
Georgios ser alternativa styressätt prövas i den mänskliga världen och han betraktar det med intresse. Bland annat ser han England erfara en kort tid som republik efter inbördeskriget på 1600-talet. Han förkovrar sig i kunskap och utbyter tankar om utvecklingen, både med dödliga och besläktade.
Efter en tid förstår omvärlden att det är en ny stor kontinent som har upptäckts istället för en snabbare väg till östern. Den nya världen efterfrågar slavar och jakten på dessa försöker Georgios i den utsträckning han kan sätta stopp för, han stoppar en del slavjakter direkt och upplyser afrikanska allierade om det som sker. Georgios börjar på plats i nya världen försöka finna spår efter infödda besläktade i denna nya värld, mestadels utan att ge sig till känna för dem.
Fler och fler besläktade börjar känna för att pröva lyckan i den nya världen och Georgios flyttar också dit. Från slutet av 1600-talet är det främst i de engelskspråkiga och franskspråkiga områdena som Georgios verkar i. Georgios fortsätter verka inom teatern och utforskar den nya kontinenten närmare. Han stöter inte själv på några besläktade från tiden innan koloniseringen. Georgios efterforskningar tyder på att de flesta besläktade som levde där var isolerade snarare än att leva i större samlingar, med undantag för de skepnadsskiftare och blodsmagiker som kallade sig Tlacique som levde bland ursprungsbefolkningar i central- och sydamerika. Ett namn som ofta kom upp då Georgios studerade lokal vampyrhistoria i de engelskspråkiga – och franskspråkiga områdena var den bleka vargen. Georgios tilltalas starkt av de idéer som presenteras av upplysningsfilosoferna och grundarna av det nyligen grundade Amerikas förenta stater.
Slutet av anarkrevolten och en vidare milstolpe i undersökningen av Janus öde förde Georgios och färdkamraterna till Silchester i England. Det var inte en jämbördig fredsförhandling som pågick där, men Vykos och de andra bestarnas härjningar efteråt tog priset. Georgios hade tidigare uppfattat Vykos som en intellektuell, men genom agerandet här som agerade detta anhang nyttiga idioter för Camarillans sak. Georgios och de andra varnade Hardestadt för vad Vykos planerade. Minst ett hundratal människor fick dock betala priset för att ingen tycks ha agerat mot Vykos och hans anhang då chansen fanns under dagen. Georgios misstänker att Hardestadt och de andra kallt tänker använda sig av denna händelse för att få ”krigets förlorare” att framstå i så dålig dager som möjligt. Igen förklaring gavs till Georgios och de andra och filosofen betvivlar att någon större mängd Humanitas finns kvar hos de så kallade grundarna.
Georgios har förhoppningar om att det, trots det som hände, finns hopp i Camarilla-experimentet. Han ser det fortfarande som nödvändigt att kainiter håller sig dolda för människosläktet och Camarillan verkar vara den enda institution där starkt samarbete för att förverkliga den tycks finnas. Georgios börjar fundera på sätt att sprida idén om upprätthållande av Humanitas bättre inom Camarilla. Georgios finner en ny strategi.
Georgios ber Luc att introducera honom närmare för konstnärskretsarna inom hans klan i Frankrike. Under åren börjar Georgios att skådespela i och skriva pjäser av stark relevans för besläktade, influerat av renässansen, reformationen och upplysningstidens idéer, allt efter de framträder. Ett samlande tema är det kainitiska tillståndet och balansgången mellan drifterna och moralen. Georgios finner en väl respekterad plats i dessa kretsar och är mestadels aktiv i Frankrike, men också delvis i Toreador-högfästet i Edinburgh. I samband med framträdandena samtalar han också gärna med publiken om deras tankar och idéer och etablerar säkerligen kontakter med fler besläktade än han gjorde tidigare under sina förehavanden. Under denna tid försöker Georgios också komma i kontakt med de neonater som omfamnades strax innan Georgios, Luc, Henry och Fernao vaknade upp ur dvalan. De berättar att de har känt sig tvungna att strida mot klan Giovanni, vilket andra inte gör och flera av dem anser att det som skedde var Cappadocius plan hela tiden. Georgios uppfattar det som att dessa individer ingår i en större plan och har fortsatta viktiga roller att spela i Kappadocianernas arv. Georgios upptäcker att en av dem är en överlevande Kappadocian omfamnad av Augustus Giovannis barn men att denna kvinna, Marianna, är svår att få kontakt med, hon tycks föredra att agera ensam. Georgios etablerar en särskilt god kontakt med setiten Valerio, en godhjärtad individ med intresse för det ockulta och sång (Valerio deltar ibland i Georgios pjäser). Georgios och Valerio är båda mycket språkbegåvade och de börjar lära sig språk tillsammans. Valerio och hans kumpaner försöker före Giovanni-klanen finna en ockult ritual (det s.k. Sargon-fragmentet) och för att komma åt dess hemligheter är kunskaper i språket kaldeiska nödvändigt. Valerio och Georgios studerar tillsammans detta uråldriga språk för att se om de kan få nytta av det i framtiden. Över åren håller Valerio och Georgios varandra uppdaterade om många ting och Georgios ber honom bland annat om hjälp att försöka lokalisera sin försvunna skapare.
Det når Georgios öron att man funnit en snabbare sjöreseväg till det fjärran österlandet (Indien och Cathay). Allt efter att baser etableras av portugiser och spanjorer börjar Georgios att tala med Fernao om att resa den vägen framöver, för att på plats försöka lösa problemet med förbannelsen de båda drabbats av. När de väl reser dit upptäcker de att detta område inte liknar de som tidigare besökts och språken människor låter inte heller bekant. Georgios ser en hel del som han uppfattar som förtryck av lokalbefolkningen från spanjorernas och portugisernas sidor och detta vill Georgios inte ha en del utav. Under de långa resorna under perioden ligger Georgios då och då i dvala.
Fernao och Georgios bestämmer sig för att resa till Indien och försöka lära sig så mycket de kan om missdådaren som lade förbannelsen på de båda och spåra ned denne. De lyckas finna en svag punkt hos honom och nedgör honom och äntligen släpper förbannelsen. Georgios lär sig två av de stora språken som talas i Cathay.
Georgios ser alternativa styressätt prövas i den mänskliga världen och han betraktar det med intresse. Bland annat ser han England erfara en kort tid som republik efter inbördeskriget på 1600-talet. Han förkovrar sig i kunskap och utbyter tankar om utvecklingen, både med dödliga och besläktade.
Efter en tid förstår omvärlden att det är en ny stor kontinent som har upptäckts istället för en snabbare väg till östern. Den nya världen efterfrågar slavar och jakten på dessa försöker Georgios i den utsträckning han kan sätta stopp för, han stoppar en del slavjakter direkt och upplyser afrikanska allierade om det som sker. Georgios börjar på plats i nya världen försöka finna spår efter infödda besläktade i denna nya värld, mestadels utan att ge sig till känna för dem.
Fler och fler besläktade börjar känna för att pröva lyckan i den nya världen och Georgios flyttar också dit. Från slutet av 1600-talet är det främst i de engelskspråkiga och franskspråkiga områdena som Georgios verkar i. Georgios fortsätter verka inom teatern och utforskar den nya kontinenten närmare. Han stöter inte själv på några besläktade från tiden innan koloniseringen. Georgios efterforskningar tyder på att de flesta besläktade som levde där var isolerade snarare än att leva i större samlingar, med undantag för de skepnadsskiftare och blodsmagiker som kallade sig Tlacique som levde bland ursprungsbefolkningar i central- och sydamerika. Ett namn som ofta kom upp då Georgios studerade lokal vampyrhistoria i de engelskspråkiga – och franskspråkiga områdena var den bleka vargen. Georgios tilltalas starkt av de idéer som presenteras av upplysningsfilosoferna och grundarna av det nyligen grundade Amerikas förenta stater.
